Inomhusluftsjukdom (sisäilmasairaus) i Finland och CIRS

Symtom av inomhusluft (sisäilmaoireet) är symtom som en person kopplar till en viss byggnad, som ett hem, en skola eller en arbetsplats. Vanliga exempel är symtom från luftvägar, ögon och hud, huvudvärk och trötthet. Orsaken, eller kopplingen till byggnaden, är inte alltid känd [1].

I Finland är ”inomhusluftsjukdom” (sisäilmasairaus) och ”mögelsjuka” (homesairaus) vardagsord, inte medicinska diagnoser. Finlands vårdrekommendation från 2024 slår fast att det inte finns någon specifik ”inomhusluftsjukdom” [1]. Den säger att symtomen uppstår av många faktorer samtidigt. Fuktskador är en risk främst för luftvägarna och astma. Långvariga, utbredda symtom förklaras till stor del av funktionella mekanismer [1].

CIRS (kroniskt inflammatoriskt responssyndrom) är en annan modell. Den beskriver en inflammatorisk sjukdom efter exponering för fuktskadade byggnader, med egna laboratorietester [2].

Personer som blir sjuka i en fuktig eller möglig byggnad i Finland använder många ord: sisäilmasairaus (inomhusluftsjukdom), sisäilmaoireilu (symtom av inomhusluft), homesairaus (mögelsjuka), ympäristöherkkyys (miljökänslighet) och kemikaaliherkkyys (kemikaliekänslighet, MCS). Bara ett av dem är en medicinsk term med en egen diagnoskod. Den här artikeln förklarar varje begrepp, vad den finska medicinen säger i dag, hur CIRS skiljer sig och vad du kan göra om du misstänker ditt hem eller din arbetsplats.

Vad betyder sisäilmasairaus, homesairaus och de andra begreppen?

Orden går in i varandra i vardagsspråket, men för läkare betyder de olika saker.

Begrepp (finska)	Vad man oftast menar	Status inom den finska medicinen
Inomhusluftsjukdom (sisäilmasairaus)	”Jag blev sjuk av luften i en byggnad”	Inte en diagnos. Rekommendationen från 2024 säger att det inte finns någon specifik inomhusluftsjukdom [1].
Symtom av inomhusluft (sisäilmaoireilu, sisäilmaoire)	Symtom som uppträder i en viss byggnad	Den officiella termen: ett symtom som personen kopplar till en byggnad, utan känd orsak eller bevisat orsakssamband [1].
Mögelsjuka (homesairaus, ”mögelhussjuka”)	Sjukdom som orsakas av ett mögligt hem, en möglig skola eller arbetsplats	Inte en diagnos. Riktlinjen God medicinsk praxis (Käypä hoito) från 2017 slog fast att det inte finns någon definierad ”mögelhussjuka”; fuktskador är en riskfaktor bland andra för luftvägssymtom och astma [3].
Miljökänslighet (ympäristöherkkyys)	Att reagera på lukter, kemikalier, mögel eller elektricitet som andra tål	Ett erkänt tillstånd, klassat som en funktionell störning. I Finland används symtomkoden R68.81 när kriterierna är uppfyllda och funktionsnedsättningen är betydande [1].
Kemikaliekänslighet, MCS (kemikaaliherkkyys)	Symtom av parfymer, rengöringsmedel eller avgaser	De finska riktlinjerna ser den inte som en separat sjukdom utan som en form av miljökänslighet [1].
CIRS	En inflammatorisk sjukdom i många organsystem efter exponering för en fuktskadad byggnad	Ingår inte i de finska riktlinjerna. Beskriven och studerad främst av dr Ritchie Shoemakers grupp [2, 4].

Termen MCS (multipel kemikaliekänslighet) kommer från en konsensusdefinition från 1999 [5]. Den beskriver ett kroniskt tillstånd där:

• symtomen återkommer på samma sätt vid låga halter av många olika, orelaterade kemikalier
• symtomen berör flera organsystem
• symtomen blir bättre när det som utlöser dem tas bort

Hur ser den finska medicinen på symtom av inomhusluft?

Finlands viktigaste vägledning ändrades 2024. Den gamla riktlinjen kom från God medicinsk praxis (Käypä hoito), Finlands nationella vårdriktlinjer, som skrivs av Finska Läkaresällskapet Duodecim. Dess titel var Kosteus- ja homevaurioista oireileva potilas (”Patienten med symtom av fukt- och mögelskador”).

Den nya rekommendationen skrevs av en arbetsgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet. I gruppen ingick forskare, kliniker, patientrepresentanter och experter på social trygghet [1].

Vad säger rekommendationen från 2024?

Dess viktigaste ståndpunkter, återgivna på ett rättvist sätt:

• Symtomen är vanliga och oftast lindriga. En enkät 2022–2023 frågade om symtom av inomhusluft på jobbet under det senaste året. Omkring 16 % av kvinnorna i arbetsför ålder (en av sex) och 8 % av männen (en av tolv) rapporterade sådana. Hemma var siffran omkring 4–5 %, eller en av 20–25 personer [1].
• Många faktorer verkar samtidigt. Tre slags faktorer påverkar om symtom uppstår, består och förvärras [1]:
  • byggnaden: ventilation, temperatur, torr luft, fuktskador, damm
  • personen: hälsa, stress, sömn
  • gemenskapen: arbetsgemenskapen, oro, medierna
• Fuktskador är en verklig risk, främst för luftvägarna. En fuktskadad byggnad som står i förbindelse med inomhusluften är en riskfaktor för luftvägssymtom. Den är också en riskfaktor för att utveckla astma eller för att astma förvärras [1]. Rekommendationen ser svagare belägg för allmänna symtom som trötthet [1]. Den påpekar också att halterna av mykotoxiner (mögelgifter) som uppmätts i fuktskadade byggnader ligger under de toxikologiska säkerhetsgränserna [1].
• Funktionella mekanismer förklarar mycket av de långvariga symtomen. ”Funktionell” (toiminnallinen) betyder att nervsystemet och stressystemet har blivit överkänsliga. Vanliga förnimmelser känns då starkare, och symtomen håller sig själva vid liv. Rekommendationen beskriver ett kontinuum. Funktionella mekanismer kan spela in redan vid lindriga symtom och kan dominera de svåraste fallen [1].
• Miljökänslighet är ett paraplybegrepp. Enligt den nuvarande medicinska synen finns det inga separata ”el-”, ”kemikalie-” eller ”inomhusluftkänsligheter”. Det finns en miljökänslighet. Den beräknas drabba under 0,2 % av finländarna, färre än 2 av 1 000 [1].

Vad är lätt att missa i debatten?

För det första slår rekommendationen fast att inte ens svåra funktionella symtom av inomhusluft är en psykisk sjukdom eller orsakas av en sådan [1].

För det andra kräver den att patienten lyssnas på noggrant, får tillräckligt med tid och får stöd oavsett om en diagnos hittas eller inte [1].

Behandlingen enligt rekommendationen [1]:

• att behandla eventuella diagnostiserade sjukdomar, som astma, enligt de vanliga riktlinjerna
• att stödja din funktionsförmåga i vardagen
• vid symtom som tyder på miljökänslighet metoder som internetbaserad behandling av kroppsliga symtom, psykofysisk fysioterapi (fysioterapi som arbetar med både kropp och sinne) eller beteendeterapi

Rekommendationen ber också att fel som hittas i en byggnad åtgärdas utan dröjsmål. Den påpekar att det saknas forskningsbelägg för så kallade ”extra rena” rum [1].

Alla höll inte med. Under remissrundan kritiserade fackförbund och privatpersoner utkastet för att det betonade funktionella störningar och tonade ned hälsoskador. Vissa forskningsorgan hävdade det motsatta [6].

Hur skiljer sig CIRS?

CIRS är en modell som har utvecklats av den amerikanska läkaren Ritchie Shoemaker. Den ser ut så här:

Behandlingen börjar med att exponeringen upphör och fortsätter med Shoemakerprotokollet steg för steg [2].

De två synsätten skiljer sig alltså i vad de tror pågår. Den finska rekommendationen beskriver en symtombild med många orsaker. Vid långvariga symtom spelar hjärnans hot- och stressystem en central roll. CIRS beskriver en specifik inflammatorisk sjukdom hos en undergrupp av de exponerade. Shoemakers grupp säger att den kan identifieras med specifika tester [2].

Finns det en liknande debatt i Finland?

Ja. Två finska förslag pekar i en liknande riktning som CIRS:

• Valtonen 2017. Infektionsläkaren Ville Valtonen i Helsingfors föreslog kliniska kriterier för ett ”överkänslighetssyndrom vid fukt och mögel”. Kriterierna var exponeringshistoria, täta infektioner, byggnadsrelaterade symtom, kemikaliekänslighet och doftkänslighet [7].
• Sjukhuspersonal 2020. I en enkätstudie rapporterade sjuksköterskor och barnmorskor från ett fuktskadat finskt sjukhus trötthet, hjärndimma och kemikaliekänslighet betydligt oftare än en jämförelsegrupp [8].

Inget av förslagen har tagits in i den finska rekommendationen. Enkätstudien var liten och byggde på vad deltagarna själva uppgav.

Var är de finska riktlinjerna och CIRS-modellen överens och oense?

Fråga	Finska rekommendationen (2024)	CIRS-modellen (Shoemaker)
Finns det en specifik sjukdom?	Ingen specifik inomhusluftsjukdom; miljökänslighet är en funktionell störning [1]	Ja, CIRS, hos en genetiskt mottaglig undergrupp [2]
Kan fuktskador skada hälsan?	Ja, främst luftvägarna och astma [1]	Ja, och hos mottagliga personer hela kroppen [2]
Varför fortsätter symtomen efter att man lämnat byggnaden?	Överkänslighet i nerv- och stressystemen, oro, undvikande [1, 16]	Pågående inflammation; förnyad exponering för låga halter håller den i gång [2]
Kan tester visa orsaken?	Inget laboratorietest kan koppla symtomen till en byggnad [1, 3]	VCS och blodmarkörer stöder diagnosen [2]
Åtgärda byggnaden?	Ja, åtgärda fel utan dröjsmål [1]	Ja, att exponeringen upphör är första steget [2]
Undvikande	Långvarigt undvikande kan göra livet snävare och hålla symtomen vid liv [1, 10]	Strikt undvikande av fuktskadade byggnader är nödvändigt [2]
Behandling	Sedvanlig vård av diagnostiserade sjukdomar, stöd för funktionsförmågan, psykologisk och fysisk rehabilitering [1]	Shoemakerprotokollet steg för steg [2]

De är överens om mer än den offentliga debatten antyder. Fuktskador ska åtgärdas. Symtomen är verkliga. Patienten förtjänar att bli lyssnad på. Andra sjukdomar måste uteslutas.

De är oense främst om tre saker: vad som håller långvariga symtom vid liv, om laboratorietester kan hjälpa och om undvikande hjälper eller skadar.

Vad ska jag göra om jag misstänker mitt hem eller min arbetsplats?

Vem anmäler jag byggnaden till?

• Arbetsplats eller skola: anmäl det till arbetsgivaren, till exempel din chef eller arbetarskyddsombudet. Företagshälsovården bedömer vad förhållandena i byggnaden betyder för de anställdas hälsa, helst tillsammans med en inomhusluftgrupp på arbetsplatsen (sisäilmastoryhmä). Beslutet om hur lokalerna används fattas av arbetsgivaren [1, 11].
• Hemmet: kontakta först disponenten eller ägaren. De ansvarar för att utreda och åtgärda problemet. Om inget händer, kontakta kommunens miljöhälsovård, den lokala hälsoskyddsmyndigheten [12]. Enligt Finlands boendehälsoförordning överskrider oreparerade fuktskador och mikrobtillväxt som de boende kan exponeras för åtgärdsgränsen [1, 13]. Åtgärdsgränsen är den nivå där förordningen kräver åtgärder. Läs mer i vår guide om fuktskador.

Vad gör jag om jag också misstänker CIRS?

Utredningen av CIRS omfattar en exponeringshistoria, VCS-testet och blodprover som MSH, MMP-9, TGF-β1 och C4a. De här testerna ingår inte i den finska rekommendationen. Du behöver alltså sannolikt en läkare som känner till CIRS. Vår finska webbplats har en lista över läkare i Finland som känner till CIRS (på finska).

Ett underkänt VCS-test är ett skäl att utreda vidare, inte en diagnos.

För de symtom som människor oftast kopplar till fuktiga byggnader, se symtom på fuktskada. För en jämförelse med en annan sjukdom som ger trötthet och hjärndimma, se CIRS och ME/CFS.

Hur starkt är underlaget?

• Väl studerat Fuktskador och luftvägarna. Oberoende översikter stöder sambandet mellan fuktiga, mögliga byggnader och luftvägssymtom och astma [14]. Inte ens här är bilden enkel. En finsk uppföljning från 2025 av 30 418 skolelever fann inget samband mellan mögelskador i skolor som bekräftats vid inspektion och nyinsjuknande i astma [15].
• Miljökänslighet som funktionell störning. Finska och svenska befolknings- och kliniska studier stöder det här synsättet [9, 10]. Det gör också en översikt av möjliga mekanismer, som neurogen inflammation (inflammation som startas av nerver) och sensitisering [16]. De här studierna hittade ingen toxisk förklaring. Men de kan inte bevisa att det inte finns någon biologisk orsak. Rekommendationen själv säger att pålitliga biomarkörer (mätbara tecken i kroppen) saknas [1].
• Preliminär forskning Behandlingar av långvariga symtom av inomhusluft. Underlaget är begränsat på alla håll. En finsk randomiserad studie prövade kognitiv beteendeterapi och psykoedukation (information om hur symtom uppstår). I en randomiserad studie avgör slumpen vem som får vilken behandling. Den här studien nådde ingen tydlig effekt på sitt huvudsakliga utfall och var mindre än planerat [17]. Rekommendationen efterlyser mer forskning om rehabilitering [1].
• Preliminär forskning CIRS. Diagnoskriterierna, testerna och behandlingsprotokollet kommer nästan helt från dr Shoemakers grupp och kliniker som använder hans metoder [2, 4]. En översikt från 2024 av CIRS-kliniker hittade 13 publicerade artiklar om behandling av CIRS. Elva av dem handlade om Shoemakerprotokollet [18]. Stora oberoende studier saknas. De finska fynd som liknar CIRS kommer från små studier [7, 8].

Den ärliga sammanfattningen: båda modellerna beskriver verkligt lidande, och ingen av dem har sista ordet. De första stegen är desamma. Åtgärda byggnaden, uteslut andra sjukdomar och fortsätt att söka hjälp. Hur det här såg ut för grundaren av den här webbplatsen kan du läsa i Joels CIRS-historia.

Kom ihåg

Testa dig själv: Kan du förklara den viktigaste skillnaden mellan den ”funktionella” förklaringen och CIRS-förklaringen till symtom som fortsätter efter att man lämnat en byggnad?

Vad härnäst?

• Läs vad CIRS är.
• Läs hur CIRS diagnostiseras.
• Läs vår guide om fuktskador.

Källor

1. Sisäilma ja terveys: potilaiden diagnosointi, hoito ja kuntoutus -työryhmä (Ministry of Social Affairs and Health). Sisäilmaan liittyvän oireilun ja sairastumisen hoitosuositus [Treatment recommendation for indoor-air-related symptoms and illness]. Terveysportti, Duodecim; 22 March 2024. Terveysportti
2. Shoemaker R, Johnson K, Jim L, et al. Diagnostic process for chronic inflammatory response syndrome (CIRS): a consensus statement report of the Consensus Committee of Surviving Mold. Internal Medicine Review. 2018;4(5):1–47. PDF
3. Finnish Medical Society Duodecim. Kosteus- ja homevaurioista oireileva potilas [The patient with symptoms from moisture and mould damage]. Current Care Guideline, 25 January 2017 (no longer maintained; archived version). Käypä hoito
4. Shoemaker RC, House DE. Sick building syndrome (SBS) and exposure to water-damaged buildings: time series study, clinical trial and mechanisms. Neurotoxicol Teratol. 2006;28(5):573–588. PubMed
5. Multiple chemical sensitivity: a 1999 consensus. Arch Environ Health. 1999;54(3):147–149. PubMed
6. Ministry of Social Affairs and Health. Lausuntoyhteenveto: Sisäilmaan liittyvän oireilun ja sairastumisen hoitosuositus [Summary of consultation responses]. VN/18878/2022-STM-36; 19 February 2024. PDF
7. Valtonen V. Clinical diagnosis of the dampness and mold hypersensitivity syndrome: review of the literature and suggested diagnostic criteria. Front Immunol. 2017;8:951. PubMed
8. Hyvönen S, Lohi J, Tuuminen T. Moist and mold exposure is associated with high prevalence of neurological symptoms and MCS in a Finnish hospital workers cohort. Saf Health Work. 2020;11(2):173–177. PubMed
9. Karvala K, Sainio M, Palmquist E, Claeson AS, Nyback MH, Nordin S. Building-related environmental intolerance and associated health in the general population. Int J Environ Res Public Health. 2018;15(9):2047. PubMed
10. Vuokko A, Karvala K, Suojalehto H, et al. Clinical characteristics of disability in patients with indoor air-related environmental intolerance. Saf Health Work. 2019;10(3):362–369. PubMed
11. Finnish Institute of Occupational Health. Sisäilma, terveys ja oireilu [Indoor air, health and symptoms]. Hämtad 2 oktober 2026. ttl.fi
12. City of Helsinki. Asunnon terveyshaitan selvittäminen [Investigating a health hazard in your home]. Hämtad 2 oktober 2026. hel.fi
13. Decree of the Ministry of Social Affairs and Health on health-related conditions of housing and other residential buildings and qualification requirements for third-party experts (545/2015). Finlex
14. Mendell MJ, Mirer AG, Cheung K, Tong M, Douwes J. Respiratory and allergic health effects of dampness, mold, and dampness-related agents: a review of the epidemiologic evidence. Environ Health Perspect. 2011;119(6):748–756. PubMed
15. Pekkanen J, Täubel M, Lehtimäki L, Marttila T, Karvonen AM. Inspection confirmed mold damage in schools and new use of drugs for airway obstruction: a cohort study. PLoS One. 2025;20(10):e0333486. PubMed
16. Nordin S. Mechanisms underlying nontoxic indoor air health problems: a review. Int J Hyg Environ Health. 2020;226:113489. PubMed
17. Selinheimo S, Vuokko A, Hublin C, et al. Psychosocial treatments for employees with non-specific and persistent physical symptoms associated with indoor air: a randomised controlled trial with a one-year follow-up. J Psychosom Res. 2020;131:109962. PubMed
18. Dooley M, Vukelic A, Jim L. Chronic inflammatory response syndrome: a review of the evidence of clinical efficacy of treatment. Ann Med Surg (Lond). 2024;86(12):7248–7254. PubMed

Observera: den här artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte diagnos eller behandling av en läkare. Om du har kvarstående symtom, kontakta vårdpersonal.